Översätt sidan!
Sök på hela sajten
Sajtkarta
Aktuellt
Om oss   Kontakt

Midenstrand.se / Fotoalbum / Dalarna-Värmland / Frågor och svar
Start
Hypnoterapi
Tidigare liv-terapi
Astrologi
Drömtolkning
Healing
Kurser
Språkliga tjänster
Ordlistor
Typografi
Böcker/Skriftalster
Lexikonlänkar
Övriga länkar

 

Listor
Fotoalbum
Sockerberoende
 

 

 
 

sidvisningar

sedan 2013-08-01

Start

 

Resa i Dalarna och Värmland 7-14 augusti 2006

Frågor och svar

Under vår rundresa funderade vi på många saker. De flesta fick vi svar på direkt eller under resans gång, men en del kollade jag upp när vi kom hem, och här är resultatet.

1. Vid något tillfälle snappade vi upp att "garp" syftade på tyskar och undrade hur det kom sig, för det betyder ingenting på tyska.

Wikipedia ger svar:

"Garp (fornisländska garpr), ursprungligen en oförfärad, stridsfärdig man, sedermera 'morsk man', 'översittare', var under medeltiden både i Sverige och Norge den vanliga benämningen på tyskar, särskilt brukligt såsom smädenamn på tyskar från hansestäderna. Ordet lever kvar som första sammansättningsled i åtskilliga ortnamn, såsom Garpenberg, Garphyttan, Garpström."

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Garp

2. Att ordet "mas" i "dalmas" kommer från mansnamnet Mats visste vi. Men varifrån kommer "kulla" i "dalkulla?

Den man vi pratade med på Sundborns turistinformation 8/8 visste inte men hade en teori om att det kunde komma från kvinnornas hårknutar som ser ut som kullar.

 

På internet finns en annan förklaring:

"Namnet Kaukbacken kommer av Jamskans ord för att locka på boskap, att kauka. I Dalarna heter samma sak att kulla (därav ordet dalkulla)."

Källa: http://www.webhackande.se/kaukbacken/main.html
(Tillägg 2013: Sidan verkar numera vara borttagen.)

 

Och i DN:s språkspalt av Catharina Grünbaum finns en tredje förklaring (här bara ett utdrag):

"Kulla har kommit att bli ett ord för dalkvinna, men det har haft en mycket vidare spridning än så. Det har helt enkelt betytt 'kvinna', 'käresta' och har använts om kvinnor från allmogen. I språkbruket i Dalarna skiljer man mellan kulla (ogift kvinna) och kelling, det vill säga käring (gift) när man talar om enskilda kvinnspersoner.

Ordet kulla är släkt med kullig i till exempel kullig boskap, det vill säga boskap utan horn.

Hur det riktigt hänger samman upplyser inte ordböckerna, men man kan tänka sig att kvinnor liknas vid kritter som inte har något att stångas med, i motsats till hornstarka tjurar och bockar och baggar."

Källa: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=515412&viewAll=true
(Tillägg 2013: Den här sidan verkar också vara borttagen.)

3. Var kommer ordet "sters" ifrån?

Ur Nationalencyklopedin:

"Sters, störs, stårris m.fl., dialektformer av stekarhus. Med detta avsågs i skånska allmogebyggnader det utrymme på andra sidan köket, från stugan räknat, där man brukade byka, baka och brygga m.m. I norra Sverige är sters ett enkelt, separat hus, ett uthus eller kokhus, ibland även använt som sovhus, särskilt på fäbodar."

4. Varför heter det "laxknut"?

Ur Nationalencyklopedin:

"Laxknut, typ av slätknut (knut utan utskjutande skalle) i timmerbyggnadskonstruktioner och, ännu vanligare, i starkt byggda lådor eller kistor. Ändarna är urhuggna i laxstjärtformade tappar, där det ena trästyckets tunga (tapp) griper in i det andra trästyckets mellanrum. Inom snickeri kallas konstruktionsmetoden sinkning."

En bra bild, tagen från Wikimedia Commons:

Laxknut

5. Sankt Mikael och draken - varför står just Sankt Mikael staty i Mora? Sankt Göran och draken är ju ett mycket vanligare motiv i Sverige än Sankt Mikael och draken.

Sankt Mikael och draken visade sig vara Mora kommuns symbol, och de finns också i kommunens vapensköld.

Varför är då Sankt Mikael symbol för Mora Kommun? Något exakt svar finns inte, säger man på Mora kommuns hemsida, men det har gjorts en del efterforskningar som man kan läsa om här:

http://www.mora.se/Kommun--politik/Kommunvapnet/

6. På gruvmuseet i Falun 9/8 såg vi ett vackert och ovanligt skrin, och dagen efter såg vi ett likadant skrin på Zorngården i Mora. Guiden där visste tyvärr ingenting om det. Vilket av skrinen är original och vilket är kopia? Eller finns det fler än två exemplar av det här skrinet? Vem har gjort det, och när och var?

Efter telefonsamtal med gruvmuseet och Zorngården har det här blivit ett riktigt mysterium. Där vet de nämligen inte alls vilket skrin jag pratar om! Visserligen ringde jag ett halvår efter vår resa, men ändå - både Gunilla och jag såg skrinet två gånger och vi såg inte i syne! Synnerligen mystiskt...

7. John Ericsson fick ett mycket pampigt mausoleum byggt över sig. Bestämde han själv att han skulle ha ett mausoleum? Finns det fler mausoleer i Sverige?

Han bestämde det inte själv. Ur Wikipedia:

"Ericssons önskan hade varit att bli begravd i Sverige och USAs regering beredde honom en 'likfärd, som icke har sitt motstycke i den historiska tiden', där två nationer förenades i hedrandet av hans minne. Sedan Ericssons kvarlevor under stora högtidligheter förts ombord på pansarkryssaren 'Baltimore', fördes kistan till det gamla hemlandet och emottogs i Stockholm 16 september 1890, under hedersbetygelser och fördes vidare på järnväg till Värmland. På en kulle på Filipstads kyrkogård invigdes 30 september 1895 hans gravkapell, ett i kraftiga former hållet arkitekturverk av H. Hedlund och Y. Rasmussen i Göteborg."

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Ericsson

I Wikipedia finns den här bilden av mausoleet:

Mausoleum

Ja, det finns fler mausoleer i Sverige. Se t.ex.

http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Begravning-och-kyrkogardar/Kyrkogardar-och-
begravningsplatser/Stockholms-begravningsplatser1/Norra-begravningsplatsen/

Möjligen finns det inget lika storslaget som John Ericssons.

8. Predikstolen i Gräsmarks kyrka ser profan ut! Figurerna längst ner ser nästan ut som nymfer!

Om de nymfliknande figurerna har jag inte hittat något alls. Jag hittar bara en gammal beskrivning av predikstolen, och där nämns bara den övre delen:

"Predikstolen är sirad med till större delen förgyldt snidverk. Dess tak är med sina många ornamenter hotande tungt. En mängd englar med basuner stå der placerade och ofvanom dessa Christus, trampande på ormen. Frälsaren håller i handen en fana. Hufvudet med sin vidlyftiga strålgloria liknar en plumpt arbetad sol."

Källa: http://www.kulturkoppra.se/istid/page.php?id=3176

 

 

   7/8   8/8   9/8   10/8   11/8   12/8   13/8   14/8   

 

 

   

Bookmark and Share

 

 

© 2007-2017 Madeleine Midenstrand — Uppdaterad 2014-09-17